Den Wadströmska Villan – ett anrikt hus på Södra Promenaden som berättar en historia om Norrköping och textilindustrin. Huset som numera förvaltas av Wadströms stiftelse är idag en plats för utbildning och forskning. Takskifferspecialisten lade nyligen om villans vackra Grythytteskiffer.
Den Wadströmska Villan har prytt Södra Promenaden i många år. En av Norrköpings rikaste män, Arthur Wadström, byggde huset på 30-talet. Han tjänade sin förmögenhet genom sitt arbete inom textilindustrin och levde i huset med sin familj i många år. Villan och alla tillgångar gick sedan i arv till sonen Stig Wadström.
Stig ville att tillgångarna som fanns kvar efter hans bortgång skulle gå till forskning och utbildning genom bildandet av en stiftelse – Wadströms stiftelse. Nu förvaltas byggnaden av dem och den nyttjas av Linköpings universitet, precis som Stig önskade. I våras rustades huset upp av Estate Consulting och Takskifferspecialisten fick i uppdrag att lägga om skiffertaket.
”Det är sällan man kommer i kontakt med skiffertak”
Under åren har det gjorts mindre upprustningar i huset, men mycket är orört och bevarat både in- och utvändigt. Skiffertaket som inte blivit omhändertaget på länge behövde renoveras. Norrköping kommun var noga med att allt takskiffer skulle bevaras och återanvändas.
Stefan Olsson, projektledare på Estate Consulting, har många kontakter inom byggbranschen. Han kikade runt efter företag med kunskap om skiffertak och kom då i kontakt med Takskifferspecialisten. Snart var de på plats i Norrköping och hjälpte till med att ta projektet i mål:
– Takskifferspecialisten visste vad de gjorde. Jag har aldrig jobbat med skiffer innan och det är sällan man kommer i kontakt med skiffertak. Det var en upplevelse för mig också. Och det blev riktigt fint! berättar Stefan.
”Nu kan man vara lite stolt varje gång man åker förbi”
Villans tak pryds av Grythytteskiffer. En typ av skiffer som precis som Wadströmska Villan rymmer en historia – en om stolt hantverk och tradition i Grythyttan. Ända sedan 1800-talet har skifferprodukter tagits fram i tätorten och produkten bryts från Sveriges äldsta brott.
– Mycket av det befintliga taket kunde återanvändas. Det var bara lite kompletteringar som behövdes, berättar Stefan.
Kompletteringarna kunde Takskifferspecialisten ta fram – tack vare deras stora lager med begagnad svensk skiffer.
– Det är häftigt att få bevara en byggnad och kul att veta att skiffertaket kommer hålla i över hundra år till. Nu kan man vara lite stolt varje gång man åker förbi huset! säger Stefan.
I över 100 år har Merkurhuset förgyllt Göteborgs stadsbild som det äldsta bevarade huset på Skeppsbron. En Q-märkt kulturbyggnad som nu behövde en upprustning där man samtidigt tog hänsyn till husets kulturhistoriska värde. Takskifferspecialisten var på plats för att renovera taket.
Bergman & Höök AB, Takskifferspecialistens beställare och totalentreprenör i projektet, har i uppdrag att göra en totalrenovering av Merkurhuset i Göteborg. I projektet ingår att renovera byggnadens tak, fasad och att byta tekniska system invändigt.
Säkerställa att taket håller sig fint i ännu ett sekel
I över ett sekel har Merkurhusets skiffertak tålmodigt stått emot alla påfrestningar från väder, vind och kyla. Trots skiffertaks välkända långa livstid var det nu dags för en upprustning – för att säkerställa att det håller sig lika fint i hundra år till. Och det ansvarade Takskifferspecialisten för.
Merkurhuset är en kulturhistoriskt värdefull byggnad.
Byggnaden är Q-märkt vad gäller tak och fasad, vilket innebär att det finns regler för vad man får och inte för göra vid renoveringar. Det kan göra processen lite mer komplicerad och Mathias Plate, platschef på bygget, är nöjd med Takskifferspecialistens arbete:
– Samarbetet har fungerat riktigt bra. Takskifferspecialisten håller vad de lovar och de har varit väldigt driftiga och jobbat på riktigt bra, berättar han.
En viktig del av projektet var att ta fram skiffer att komplettera taket med.
Hälften av den befintliga skiffern på taket utgjordes av skiffer från Wales som nått sin tekniska livslängd och behövde ersättas. Takskifferspecialisten, som har ett stort lager av begagnad svensk skiffer, levererade därför Grythytteskiffer till hela taket.
”Jag var riktigt imponerad av hur snabbt dem gjorde det”
Bergman & Höök AB gjorde en del av grundarbetet på taket på egen hand. Med facit i hand berättar Mathias att han skulle låtit Takskifferspecialisten göra allt på egen hand från start.
– Jag var riktigt imponerad av hur snabbt de gjorde det jämfört med tiden det tog för oss. De hade rätt utrustning för det och det går såklart mycket snabbare när man har gjort det många gånger förut, säger Mathias.
Nu har Merkurhusets tak rustats upp och resten av byggnaden stod färdigrenoverad i slutet av sommaren. Merkurhuset är redo att åldras lika fint i ett sekel till. Med dess tidlösa estetik bevarad – numera förstärkt och upprustad.
Träkyrkan i Åmål har anor från medeltiden och fick sitt nuvarande utseende för 140 år sedan. Mo kyrka har sedan dess genomgått ett par renoveringar men på taket vilar ett lapptäcke av olika lagningar, skiffersorter och storlekar. Fram till nu i våras.
Dalslandsskiffer, Grythytteskiffer och Glavaskiffer i en blandad kompott. Behovet av en omläggning vid Mo kyrka var uppenbart.
Med hopp om byggstart våren 2022 gick Karlstads stift ut med ett förfrågningsunderlag under hösten. Redan i februari kunde Takskifferspecialisten starta arbetet i Åmål.
– Vi hade väldigt tursamt med vädret och Takskifferspecialisten ville dra i gång tidigare, berättar beställaren Sune Fransson, fastighetsingenjör vid Karlstads stift. Med en halvmeter snö är det svårt att lägga skiffertak men vi fick verkligen gynnsamma förhållanden.
Mo kyrka har äntligen fått ett tak med bara Dalslandsskiffer.
Rik skifferhistoria
Som anställd fastighetsingenjör vid Karlstads stift arbetar Sune både i Värmland och Dalsland. Två landskap med en rik skifferhistoria som återspeglas i Stiftets många byggnader.
För Sune är det inte första gången han bevittnar en skifferomläggning.
– Ja jag har ju sett hantverket tidigare, kyrkans värld är inte så stor när det kommer till skiffertak. De är verkligen skickliga hantverkare.
Olika skiffersorter förespråkades
Vid en omläggning kan vanligtvis cirka 90 % av all skiffer återanvändas och i Grythyttan finns ett stort lager begagnad skiffer. Men för att återskapa hela taket på Mo kyrka med enbart Dalslandskiffer krävdes något särskilt.
Innan omläggningen hade kyrkan Dalslandsskiffer, Grythytteskiffer och Glavaskiffer i en blandad kompott.
– När vi gick ut med frågan hade vi en ambition att återställa så mycket som möjligt, men vi insåg tidigt att det var svårt att hitta så mycket av rätt skiffertyp. Så vi förespråkade faktiskt en annan skiffertyp på norra takfallet, berättar Sune och fortsätter:
– Men då vet du, då lägger Takskifferspecialisten om ett tak samtidigt i Örebro. Så helt plötsligt finns det Dalslandsskiffer!
”Glänsande fint Dalslandsskiffer”
Med hjälp av Takskifferspecialistens lager och den nygamla skiffern från projektet i Örebro kunde Mo kyrka i Dalsland få sitt Dalslandsskiffer på båda takfallen.
För första gången på länge förskönas Mo kyrka med en och samma skiffersort.
– Vi hade tur som en tokig. Man blir ju nästan religiös när det dyker upp såna här saker, skrattar Sune. Så nu är det glänsande fint Dalslandsskiffer på hela taket!
Nygammal skiffer från ett projekt i Örebro skänkte Dalslandsskiffer till kyrkans båda takfall.
”Där kan vi vara väldigt nöjda”
Ett skiffertak ligger i upp till 100 år innan en omläggning behövs och cirka 90 % av skiffern kan återanvändas igen. För att kunna planera och vara ett stöd till pastoraten inom stiftet har Sune och hans kollegor inventerat skiffertaken både i Värmland och Dalsland.
– Det är många skiffertak som börjar bli till åren och vi har superkoll på takens skick, vilka sorter som ligger och kan planera in omläggningar därefter. Där kan vi vara väldigt nöjda och slå oss lite för bröstet, att vi har den goda kunskapen om varje tak.
Förhoppningsvis är det inte sista gången Takskifferspecialisten får nöjet att samarbeta med beställaren Sune Fransson igen, även om det inte blir vid Mo kyrka på ett bra tag.
– Takskifferspecialisten har ju lagt om flera tak i området tidigare. De är verkligen proffsiga, det måste jag säga. Det är sällan några bekymmer. Det är ett välskött företag tycker jag.
En novemberlördag år 1954 dricker svenskarna sitt morgonkaffe och bläddrar i sin papperstidning. Svenska Dagbladets journalist frågar sig om den kände arkitekten Nils Einar Eriksson har skapat något förnämligare i sitt slag, än det nya stadshuset som invigs i Säffle. Han tror inte det. Nästan 70 år senare är stadshuset fortfarande en praktbyggnad.
– Om man googlar Säffle i dag är det bilder på stadshuset som kommer upp först, säger Erik Sjösten, produktionschef på Skanska. Det är ju själva smycket i Säffle.
Under 20 år har Erik gjort en resa på Skanska som är Takskifferspecialistens beställare. Från lärling till att idag vara produktionschef. Det är den bästa skolan som Erik själv uttrycker det. Väck honom mitt i natten och han svarar på alla dina byggtekniska frågor.
– Men just när det kommer till skiffer, där lägger jag mig ganska platt. Då gäller det att man får ett förtroende för entreprenören och Henrik Bark hade ett väldigt bra startmöte med oss om hur det skulle gå till, eftersom jag själv aldrig varit med och drivit ett skifferbyte tidigare.
Den norska Voss-skiffern fick ersättas av svensk, mer hållbar Glavaskiffer.
Norskt fick ersättas av svenskt
På taket av den tegelgula byggnaden har norskt Voss-skiffer vilat sedan invigningen -54 och nu var det alltså dags för Takskifferspecialisten att lägga om det.
Tyvärr var den norska skiffern av dålig kvalitet och kunde inte återvändas. I stället fick Takskifferspecialisten leverera svensk Glavaskiffer som är väldigt lik den norska skifferns storlek och utseende, men av mycket högre kvalitet.
– Glavaskiffern var begagnad och gjordes i ordning på plats. Den var nästan dubbelt så tjock och av väldigt hög kvalitet trots att den är 100 år gammal redan. Takskifferspecialisten har en hel gård med skiffer så de plockade alla 650 kvadratmeter som behövdes därifrån, säger Erik och fortsätter:
– Valen stod mellan att välja spansk skiffer och vänta tre månader eller att välja Glavaskiffern och sätta mer personal på projektet. De ska ha väldigt mycket kredd för att de mannade upp och höll den tiden som var satt.
“De förstod att vi jobbar som ett lag och det var väldigt erfaren personal på projektet.”, säger Erik Sjösten, produktionschef på Skanska.
”De visste vad de gjorde”
Med vintern i hälarna var det viktigt att få taket tätt samtidigt som hänsyn skulle tas till verksamheten som fortfarande pågick under taket.
– Om det var ett stort möte i aulan nästa onsdag mellan 14–16 behövde man inte säga det mer än en gång till takläggarna, även om det var kniven mot strupen inför jul. De förstod att vi jobbar som ett lag och det var väldigt erfaren personal på projektet. Jag har inte sett hantverket förut men de visste vad de gjorde, det kan jag lugnt säga dig.
Nästa gång Säffle stadshus behöver en omläggning kommer att vara efter år 2120 och då kommer cirka 90 % av den hållbara Glavaskiffern att kunna återanvändas.
Erik betonar även att säkerheten är en viktig aspekt när Skanska handlar underentreprenörer och att alla håller rent och snyggt på arbetsplatsen är ett krav.
– Det ser trevligare ut, blir färre skador och är mindre risker om det är rent. När det är skitigt är det nästan alltid dålig stämning på bygget. Det skötte de bra! Jag kan verkligen lyfta säkerheten som något positivt.
100 år till nästa omläggning
Nästa gång Säffle stadshus behöver en omläggning kommer att vara efter år 2120 och då kommer cirka 90 % av den hållbara Glavaskiffern att kunna återanvändas. Praktbyggnaden håller tätt i minst 100 år till.
– Jag tycker det blev jättebra. Det var nog inget snack om att det skulle bli skiffer och koppardetaljer igen, så kunden är givetvis också väldigt nöjd. De har skött logistiken väldigt bra tycker jag och varit öppna för ett bra samarbete och använt de kontakter som vi har här i Säffle. Vi kommer att ta kontakt med Takskifferspecialisten igen om vi dyker på skiffer på ett annat projekt, avslutar Skanskas produktionschef.
Och som Svenska Dagbladets journalist avslutade sin text i papperstidningen 1954. Värmland har blivit en sevärdhet rikare.
Det tegelgula smycket i Säffle lyser i solnedgången.
Skolarkitekten låter drömmarna flyga fritt. För det gör husdrömmarna i Västra Bodarna utanför Alingsås, det är tradition här. På resterna av ett litet arboretum har Anette Wallin tillsammans med sin man ritat huset där de ska fortsätta leva i resten av sina liv.
Om ett par månader är hemmet klart. På fredag går maken Jan-Erik i pension. Sedan 2018 har platsen i Västra Bodarna väntat på att få välkomna Anettes och Jan-Eriks stora lilla husdröm.
– Vi har ritat huset under många år, med många olika förslag och på många olika platser av tomten. Helst av allt hade vi landat huset från luften för att inte påverka tomten alls, men det går inte, eller det gör det kanske. Men inte för det här huset, säger Anette.
Tradition av experimentella sommarvillor
Platsen som paret har valt för sitt framtida hem är resterna av ett litet arboretum, alltså en plats där man tidigare har samlat på olika trädslag och buskar.
Runt huset står fortfarande några stora och ovanliga träd, vissa som inte ens arboristerna har lyckats artbestämma, och husets placerings valdes för att påverka växtligheten så lite som möjligt. Byggnadens form bestämdes av en bok, som har fått bli vårdträd på uteplatsen, och byggnadskropparna är varsamt placerade runt den.
I Västra Bodarna finns en tradition av experimentella sommarvillor.
– Förra sekelskiftet var det en populär ort för semesterfirare, framför allt bland göteborgarna. Det är en väldigt vacker plats med sjön Mjörn, mycket bok och ek och snirkliga, väldigt smala gator med stenmurar, berättar Anette och fortsätter:
– Västra Bodarna är en fritt planerad ort utan detaljplan för området, så det finns väldigt många roliga, gamla hus här och vi har haft stor frihet. Vi vill såklart behålla traditionen med lite experimentella sommarvillor och göra det på vårt sätt. Ta det vidare in i 20-talet.
”Att återbruka är den nya grejen”
Och huset som tar traditionen vidare in i 20-talet är en kompakt 1,5-plansvilla på cirka 140 kvadratmeter.
– Jag och min man har försökt att inte ta så mycket mark i anspråk och anpassa huset till platsen. Det är svårare att rita små hus med bra ytor än att rita stort, men vi tycker att vi har fått till det kanon.
Som arkitekt och husdrömmare är Anette övertygad om att kvalitet och återbruk kommer vara framtidens melodi inte bara när det kommer till kläder, utan även för byggmaterial.
– Vi ser det i secondhand-butiker och överallt. Att återbruka är den nya grejen. Vi har velat jobba med material som är hållbara över tid och som känns bra i hjärtat.
– Fasaden är kolnad, alltså bränd, enligt den japanska traditionen shou sugi ban. Invändigt är det betonggolv och vissa trägolv. Byggtekniken är konventionell, men interiören är klädd med KL-trä. Vi har återbrukade innerdörrar och en del återbrukad inredning. Taket är såklart en viktig del av helheten.
Anette visste att hon ville ha skiffer, men vilken? Svaret blev norsk, begagnad Altaskiffer.
Inspiration från tyskt världsarv
Skiffern som i dag vilar på hustaket härstammar från Norge och inspirationen från Tyskland. Och till viss del även från ett av Takskifferspecialistens tidigare projekt i Göteborg.
– Sökandet var inte alls självklart. För några år sedan åkte vi genom en stad i Tyskland som är ett världsarv där det verkligen finns en lång skiffertradition. Det var en inspiration för oss, berättar Anette och tillägger:
– Min dotter bor också i ett hus i Krokslätts fabriker med skifferfasad som har gjorts av Takskifferspecialisten. Där sitter skiffer tillsammans med lärk vilket vi också kommer att använda. Svartbränd fasad med skiffer och lärk, det blir väldigt vackert.
”Otroligt färgspel och skiftningar i vårt tak”
Anette visste att hon ville ha ett naturligt takmaterial. Hon var ganska säker på att hon ville ha skiffer. Men vilken skiffer hon sökte hade hon ingen aning om när hon först kom i kontakt med Henrik Bark på Takskifferspecialisten.
– Jag ringde runt till många, bland annat till Henrik. Jag visste bara hur jag ville ha färgspelet och att vi ville ha ett diagonalt tak. Henrik förstod vad jag menade och började höra sig för och leta fram det till mig. Vi hade egentligen inte ens sett skiffern förut, så det var jättekul. Skiffer finns ju i många olika kulörer och sorter.
Svaret på sökandet blev begagnad Altaskiffer i storlek 15×15 med ursprung i norra Norge, som läggs i ett diagonalt mönster på taket.
– Det är vackert och känns alltid bra i hjärtat att kunna återbruka. Det känns som rätt val för platsen och på huset. Det naturliga. Vi har fått ett otroligt färgspel och skiftningar i vårt tak.
Skiffern som lagts i ett diagonalt mönster på taket är i storlek 15×15 och har ursprung från norra Norge.
”Har haft otroligt bra hantverkare här”
Alla som har sett andra personer bygga sina egna hem eller själva har gjort det, vet att det kräver både mycket tid och tålamod. Ofta mer än vad man räknar med. Särskilt om man väljer att frångå alla prefabricerade lösningar och standardmått för att i stället förverkliga sin egen dröm och vision.
– Vi har inte skilt oss och det har väl inte riktigt varit sådant drama som man ser i TV-programmen, skrattar Anette. Det är klart det dyker upp saker när man bygger men vi har otroligt bra snickare och hantverkare här. Och jag har så mycket respekt för takläggarna. Det var inte de bästa dagarna på året som de kom hit men de låg och spikade 10–12 timmar om dagen i snöyran. Helt sjukt var det. De var verkligen hjältar.
Ett par månader innan huset är helt färdigställt har paret redan fått höra många fina ord om sitt framtida hem. Vänta bara tills de flyttar in. I Västra Bodarna lär Anette och Jan-Erik få träna på att ta emot komplimanger i resten av sina liv.
– Taket är verkligen något folk lägger märke till. En lastbilschaufför som kom med leveranser till bygget kommenterade vårt hem med ”åh vilket drömtak”. Jag är jättetacksam att Takskifferspecialisten hjälpte oss att hitta skiffern. Det hade vi inte kunnat göra själva.
Redan i projektstadiet var intresset stortför de planerade hyreslägenheterna. Jens Hagelberg på SJB Bygg berättar om totalentreprenaden som med sin stomme i massivt trä, detaljer i cederträ och vackra skifferfasad tagits emot väl i Bengtsfors kommun.
Björkdungen i Bengtsfors kommun med cederträ och fasadskiffer.
Det första ceremoniella spadtaget togs efter midsommar 2020 och en sommar senare stod byggnaden klar, helt enligt tidsplan. Under pompa och ståt invigde bostadsgäster och stolta representanter Björkdungen i centrala Bengtsfors.
– Vi har fått väldigt bra respons både från de boende och från andra i kommunen. De tycker att det är en väldigt vacker byggnad, berättar Jens Hagelberg, entreprenadingenjör på SJB som varit totalentreprenör för byggnationen och är Takskifferspecialistens beställare.
På fasaden sitter Ecoskiffer® Trend med roströda toner.
Den nya, energisnåla byggnaden rymmer plats för såväl Folktandvården som för elva hyreslägenheter och har uppförts med en stomme av massivt trä. Det ger flera fördelar. Bland annat kräver stommen mindre energi vid tillverkningen, avfallet är obetydligt och koldioxidutsläppen låga. Till det har byggnaden fått en iögonfallande och hållbar fasad.
På fasaden samspelar inslag av cederträ med vacker och järnrik Ecoskiffer® Trend där varje skifferplatta är unik med sina roströda toner.
Mest fördelaktigt pris
Som chef för inköp, kalkyl och projektering på SJB är Jens Hagelberg van att arbeta med upphandlingar och hade hört talas om Takskifferspecialisten sedan tidigare.
– Det här är det första projektet vi gör tillsammans, men eftersom jag hade koll på dem så ställde jag frågan om de ville vara med på projektet och det ville de. Vi ställde såklart frågan till flera, och Takskifferspecialisten var de som gav oss mest fördelaktigt pris.
Jens är nöjd med hur debuten tillsammans med Takskifferspecialisten fungerade.
– Samarbetet har fungerat bra och både jag och platschefen har haft mycket kontakt med Takskifferspecialisten. Sen var det bra arbetare där också. Det märktes att de var duktiga och erfarna hantverkare som var där så vi är glada att vi inte monterade skiffern själva, säger Jens och skrattar.
“Det är en byggnad som sticker ut kan man lugnt säga, och det gör den på ett väldigt positivt sätt”, säger Jens Hagelberg på SJB.
”Vi bygger för en hållbar framtid”
Efter invigningen i augusti 2021 flyttade hyresgästerna och Folktandvården in i Björkdungen som förvaltas av kommunala Bengtsforshus AB. Både Takskifferspecialisten och SJB kan blicka tillbaka på ett lyckat projekt som tagits emot väl i Bengtsfors kommun.
– Jag är jättenöjd. Det är en byggnad som sticker ut kan man lugnt säga, och det gör den på ett väldigt positivt sätt, säger Jens och fortsätter:
– Vår slogan på SJB är att vi bygger för en hållbar framtid och skiffer är både underhållsfritt och ett väldigt hållbart material. Så skiffer är inte bara snyggt, det är ett väldigt bra material också!
Högt uppe på Nordens många skiffertak har hantverkstraditionen förts från generation till generation i mer än 200 år. Kunskapen lever vidare. Nu satsar Takskifferspecialisten även på en intern skifferskola – som också blir Sveriges första.
– Vi vill ge framtidens skifferläggare en så bra grund som möjligt, säger Fredrik Berglund, som håller i utbildningen hos Takskifferspecialisten.
Emil Hagström från Filipstad är en av Takskifferspecialistens nya lärlingar.
I våras anställdes två nya lärlingar till företaget. Tillsammans utgör lärlingarna den första generationen som börjar sin anställning med en markbunden skifferskola istället för direkt på taken.
– Det har varit bra! Vi har fått lära oss allt från hur man hugger och spikar skiffern till hur man mäter upp och pappar taket, berättar 20-åriga Emil från Filipstad.
20-åriga Emil visar vad han har fått göra under skifferskolan.
Emil som är utbildad snickare är händigt lagd men skiffer har han aldrig arbetat med förut.
– I början var det lite av en utmaning. Olika stenar är olika hårda att hugga. Men så länge man är intresserad får man ett hum om det ganska fort.
Efter den två veckor långa utbildningen har Emil varit ute på flera riktiga projekt för att få testa sina nya kunskaper. Bland annat har han varit på Strandvägen i Stockholm och söder om Östersund på Revsund kyrka, där han både demonterat och spikat skiffer.
Ett tak i miniatyr byggdes där lärlingarna fick öva praktiskt på att lägga skiffertak.
– I Stockholm hade vi några riktigt fina dagar med utsikt mot vattnet, och i Revsund jobbade vi långvecka eftersom resan är så lång. Efter Revsund var jag lite mör i kroppen på lördag kväll, men kul var det! Det känns som att jag har hittat helt rätt, säger Emil och fortsätter:
– Alla har varit grymma och verkligen tagit sig tid att visa en allt. Man kommer liksom in i det mer och mer, även om det kommer att ta några år att nå samma nivå som de som har jobbat länge. Det är bara att samla erfarenhet. Det är i varje fall ett riktigt roligt hantverk och det finns en yrkesstolthet som jag verkligen tycker om.
Ett sätt att ge nyanställda den bästa starten
Ansvarig för utbildningen har Fredrik Berglund varit, som också är lageransvarig och sakkunnig inom taksäkerhet på Takskifferspecialisten.
– Det är lite kul eftersom jag är utbildad lärare i grunden men aldrig har arbetat som lärare, så nu får jag nytta av det och pedagogiken.
Takskifferspecialistens Fredrik Berglund är även utbildad lärare i grunden.
Genom utbildningen kan nyanställda skolas i såväl det praktiska hantverket som allt det teoretiska bakom arbetet. Teorin innefattar allt från byggnormer till taksäkerhet och skötsel av verktyg.
– Vi vill ge framtidens skifferläggare en så bra grund som möjligt och försöker därför låta dem prova så mycket som möjligt. När jag började som skifferläggare fick man följa med ut på projekt direkt och lära sig allt på plats. Jag tror att det här är jättebra för alla.
Förutom att underlätta för nyanställda kommer skifferskolan även att göra det enklare för kollegorna ute på projekten. Fredrik är nöjd med hur den första omgången av skifferskolan har gått.
– Vi kommer självklart att göra en utvärdering och se om vi kan förbättra utbildningsmaterialet på något sätt, men det är ett väldigt bra första steg. Jag tycker att våra lärlingar har skött sig exemplariskt. De har varit jätteduktiga!
Artikeln kommer från Siljan News. Text och foto: Nisse Schmidt.
Den som passerat Särna den senaste tiden har sett kyrkan kläs in i en växande byggnadsställning. En ställning som ska bli än högre för att också rama in korset.
— Det fattas ett varv som ställningsbyggarna nu ska göra, förklarar Björn Börjel som är platsansvarig för det stora projektet att nu renovera Särna kyrka.
Björn med rötterna i just Särna har nu fått ett jobb på ”hemmaplan”.
Cecilia Eriksson, Jesper Tarander och Björn Börjel i Särna kyrkas torn. Foto: Nisse Schmidt.
— Min mormor och morfar, Sigvard och Rut Holmström skötte färjan här i Särna, berättar Björn, som också blivit nybliven fritidshusägare i Särna.
— Jag hade tidigare en stuga här i Särna, men har nu hittat en jättefin stuga i Östomsjön som jag gjorde affär på så sent som i går, avslöjar Björn.
Därmed behöver han inte sova i kyrktornet som de arbetslag som la skiffertak i tidigare generationer.
Om någon undrar hur utsikten är från kyrktornets topp. Foto: Nisse Schmidt.
—När jag har varit här i Särna så har jag sett att stenplattorna på taket börjat släppa, så jag har bara gått och väntat på jobbet, skrattar han.
—1956 renoverades kyrkan och då fästes plattorna med aluminiumspik. Det har sedan visat att det inte håller. Därför måste nu taket åtgärdas, förklarar Mats Berglund, som är samordnare för Västerås stifts kyrkobyggnader i norra Dalarna.
— Vi ska renovera skiffret på samtliga tak både långskepp och torn. Sedan ska kyrkan målas om helt utvändigt. De fyra fyra tornuren ska lagas och det ska även bytas tak på bisättningsbyggnaden.
Totalt är det ett projekt som är beräknat till nio miljoner kronor.
— Vi får stöd med 75 procent av kyrkoantikvarisk ersättning, men resten av kostnaden måste församlingen stå för, säger kyrkoherde Ann-Sofie Näslund.
Under byggperioden kommer kyrkan att kunna användas som vanligt, men samtidigt finns ju också gammelkyrkan som en unik resurs i församlingen.
Byggmöte på hög höjd med från vänster: Jesper Tarander, plåtslagare, Björn Börjel, platsansvarig, Cecilia Eriksson, arbetschef, Ann-Sofi Näslund, kyrkoherde och Mats Berglund, fastighetsansvarig för stiftet. Foto: Nisse Schmidt.
På tisdagen var det byggmöte med byggföretaget Takskifferspecialisten, som ansvarar för hela projektet.
— Vi har i vår tur hjälp av underentreprenörer, bland annat för målning och för att reparera tornuret liksom för plåtarbeten, berättar Cecilia Eriksson.
Takskifferspecialisten är proffs på att renovera kyrktak.
— Jag brukar göra en kyrka om året och varje sommar brukar vi ha fyra-fem olika kyrkor vi jobbar med, men vi har i regel ett arbetslag för varje kyrka.
När det gäller takskifferplattorna på Särna kyrka så handlar det om 31 000 stenplattor som ska plockas loss och sedan sättas tillbaka på rätt plats.
— Vi räknar med att kunna återanvända ungefär 90 procent av de gamla stenplattorna, säger Cecilia.
Nedplockade skifferplattor som ska återplaceras på tornet. Foto: Nisse Schmidt.
Arbetet med att plocka loss stenplattorna har redan inletts och på övre delen på tornet liksom bisättningshuset är plattorna nu bortplockade från tornet respektive taket.
— Det visade sig att själva tornet var i väldigt bra skick. Det här tornet är också så högt och smalt så det samlas inte någon fukt utan den blåser bort, förklarar Björn.
Utöver taket så ska hela kyrkan målas.
— Det är ett väldigt stort arbete, all den gamla färgen från senaste ommålningen 1965 ska värmas bort och sedan ska hela kyrkan och tornet målas.
Kulan och solens strålar på korset ska förgyllas. Foto: Nisse Schmidt.
Till målningsjobbet ingår också att kulan och solstrålarna på kyrktornets kors ska förgyllas. Det är därför som byggställningen ska byggas på ett varv efter helgen.
Ett udda jobb blir att byta motorn som driver de fyra tornuren. Inte precis ett traditionellt urmakarjobb.
— Den ska åter få en belysning på visarna, nu på ett sätt som uppfyller dagens krav på elarbeten, säger Björn.
Jesper Tarander ska bland annat göra en rad plåtarbeten runt urtavlorna på kyrkuren. Foto: Nisse Schmidt.
Runt de fyra tornuren ska en del plåtarbeten också göras. Likaså fattas en del av urtavlan på nordsidan.
— Kanske har någon tagit hand om den när den fallit backen någon gång och den ligger nu i något förråd, hoppas Jesper Tarander, som är plåtslagare.
I oktober är förhoppningen att byggnadsställningarna ska vara bortplockade och Särna kyrka ska lysa med ny färg och visarna på kyrkuren ska visa tiden med diskret lysande diodbelysning. Men framförallt ska hela taket vara säkrat för kommande generationer.
Kyrkotornet sedd från väster. Foto: Nisse Schmidt.
Kyrktornet från ovan. Foto: Nisse Schmidt.
Särna kyrka dold av byggnadsställningar. Foto: Nisse Schmidt.
Artikeln kommer från Siljan News. Text och foto: Nisse Schmidt.
Intill vidsträckta åkrar och Hovsta kyrka byggs Lillåns nya församlingshem. Ett stort trähus ritat av Arkitektur & Byggnadsvård som kröns med vacker takskiffer. Det är ett stycke bygghistoria som reser sig i Örebro.
Allt började med en sliten matta för sex år sedan. Tomas Rådehed, kyrkoherde i Hovsta pastorat, såg sig om i rummet. Församlingshemmet behövde rustas upp.
– Vi bestämde oss för att göra om hela huset och vi hade faktiskt färdiga ritningar på att bara bygga en extra våning på församlingshemmet. Då var det någon som fick idéen att flytta församlingshemmet närmre kyrkan för att få plats med alla, få bättre utsikt och en bättre utemiljö. Det var en bra idé, så arkitekterna tog fram ritningen på det här huset.
Den nya byggnaden ska passa in i närmiljön och matcha med både kyrkan och den faluröda kyrkbyn som ligger ett stenkast bort. Länge var tanken att det nya huset skulle få ett sedumtak.
– Vi visste att vi ville ha ett finare tak. Vi var inne på sedumtak ganska länge, men sen blev vi avrådda eftersom det är svårt, det torkar, måste underhållas och kan bli läckage. Jag tror att det var Börje Lindström, vår arkitekt, som föreslog skiffer istället. Det känns som ett jättebra val! Skiffer är ju ett väldigt vackert material och kräver knappt något underhåll.
”Verkligen ett hantverk som de utför”
Vid församlingshemmet är också platschef Jan Thuresson från Brixly, som är totalentreprenör för nybyggnationen och Takskifferspecialistens beställare.
– Jag har aldrig varit med om skiffer tidigare så jag har varit frågvis. Det har varit både kul och spännande att se hur det fungerar, för det är ju verkligen ett hantverk som de utför på taket.
Att lägga det cirka 560 kvadratmeter stora skiffertaket med Ecoskiffer® Black, som i sin tur bryts av med delar av svart bandplåt, tar en dryg månad för takläggarna. Innan påsk ska byggställningarna vid högdelarna vara nere och i oktober ska det nya församlingshemmet stå färdigt både ut- och invändigt.
– Vissa dagar har vi haft över tio minusgrader ute men takskifferspecialisterna har varit tappra och kört på ändå. De rör ju mycket på sig. Det är ett kul bygge, säger Jan Thuresson. Det är ovanligt med så här stora träkonstruktioner idag och vi sätter panelen i tre olika dimensioner för att det ska bli som det var förr. Tillsammans med skiffer blir det en väldigt fin helhet.
– Ja verkligen, jag är jättenöjd, säger kyrkoherde Tomas Rådehed. Det är ett församlingshem men min ambition är mycket större än så. Jag vill att det ska vara en mötesplats för alla i Lillån och för folk som är på väg. Det kommer bland annat vara café här så när det är klart är alla välkomna att komma förbi och kolla. Det kommer att bli jättefint!
Ökat kvinnligt ledarskap, bättre resultat och stolta ögonblick. Vår VD Ulf Håkansson summerar höjdpunkterna 2020 och blickar framåt mot ett nytt år som redan fått en rekordstart och som kommer att bjuda på flera intressanta nyheter.
Snart kan vi släppa 2020 helt och sätta det gångna året i en evig karantän i våra minnen. Men först minns vi tillbaka till några av höjdpunkterna från året, som trots allt var många, innan vi riktar allt fokus mot vad 2021 har att erbjuda.
– Jag har så många fina minnen från våra projekt förra året. Det är svårt att bara välja ett. Det är många slutbesiktningar man kommer till där det inte finns några anmärkningar alls och beställarna öser beröm över arbetet. Det är lika minnesvärt varje gång och jag blir så otroligt stolt över våra hantverkare.
Slutbesiktningar utan anmärkningar och fint hantverk är något som Ulf har sett tidigare och är övertygad om att han kommer få se mer av, men 2020 hade också fler höjdpunkter.
– Den kanske absolut största höjdpunkten för mig var att vi fick in en ny projektledare och därmed ökade det kvinnliga ledarskapet i organisationen. Det var målet. Det är ju faktiskt en ökning med 100 % och något som har fattats, så det känns både viktigt och väldigt bra, säger Ulf som också har sett en minskad omsättning på företaget och ett klart bättre resultat.
Rekordstart, nytt marknadsområde och utrymme för nya lärlingar
2021 har redan bjudit på en nyhet – ett nytt marknadsområde. Takbesiktningar ingår ofta som en självklar del av projekten, och sedan årsskiftet är det även en fristående tjänst.
– När vi åker och tittar på ett nytt jobb så gör vi ju mer eller mindre en takbesiktning. I vissa fall är det dock bara en takbesiktning som önskas, och det är det som är skillnaden nu, att vi erbjuder det som en ren tjänst. Förhoppningsvis är det ett område som kan växa under året.
Samtidigt som nya tjänster lanseras skrivs även en bok. Det är Takskifferspecialistens handbok. Ett omfattande verk som kommer att innehålla allt som en takskifferspecialist behöver veta. Boken väntas vara klar till sommaren och ska hjälpa projektledaren, hantverkarna och kommande lärlingar på företaget.
– Vi jobbar på för fullt och det blir nästan som en instruktionsbok i stil med hur man skruvar ihop en IKEA-byrå. Enkla förklaringar kommer varvas med fördjupad läsning. Nu börjar vi vara redo för att ta in nya lärlingar igen, så boken är något vi även kan ha nytta av i vår interna skifferskola som vi startade upp under 2019. Det ska också bli kul, att få in lärlingar.
Det kan bli ett roligt år för Takskifferspecialisten med nya områden, en behjälplig handbok, nya lärlingar och kvinnligt ledarskap på plats. Och året har börjat starkt.
– Vi har börjat 2021 med en rekordstart faktiskt. Det är vi otroligt glada över. Efter nyår brukar vi inte kunna gå upp i full bemanning igen förrän mars-april, men i år kan vi göra det redan i februari och det känns fantastiskt bra. Vi hoppas på en tidig vår!
